Från Frövet följer leden den gamla kyrkvägen genom skogen till Alvhems kungsgård. På gårdsplanen står traktens grövsta träd, en lind. Därefter nyttjar leden en natur– och kulturstig över golfbanan.

Uppe till vänster skymtar Göta älv och Tingbergs kulle. Gården vid höger bildkant är Lilla Alfhem. Uppe på berget hitom Lilla Alfhem ligger Cappels, som kan ha varit en gropkyrka. Vid Cappels finns rester efter en grund till en byggnad, som kan ha varit föregångare till kungsgården på bilden. Läget bekräftas av en karta från 1600-talet. På den lilla kullen ute på gärdet syns taket till en potatiskällare. Vägen mellan Gamla och Nya Lödöse gick förbi Lilla Alfhem, Cappels och Stora Alfhem, kungsgården. Källaren under huset har upp till två meter tjocka stenväggar med små skottgluggar.

Foto: Johan Westin, Sollebrunn.

Kungsgårdarna i Sverige användes vanligen som löneboställen, ofta till högre officerare och landshövdingar. De kunde också vara utarrenderade.

Den förste kände ägaren till Alfhem var Håkan, 1340-1380, Norges konung. Han var son till kung Magnus Eriksson och drottning Blanka. 1541 förlänades Alfhem till Gustav Stenbock, vars dotter Katarina blev Gustav Vasas tredje hustru. 1679 fick det nybildade Älvsborgs län sin förste landshövding, Henrik von Vicken. Borås skulle bli residensstad men 1681 eldhärjades staden. von Vicken föreslog då Vänersborg som residensstad. I väntan på att ett residens skulle finansieras och byggas bodde von Vicken bland annat på Alfhems kungsgård, som han disponerade i åtta år.