Om det vi gör idag är historia imorgon kan vi påverka vår framtida historia!!!!!
Du vandrar historia
Att ta sig an pilgrimsleden Göta älv handlar om att vandra historia. Den rika forntida och medeltida historien är ständigt närvarande i Göta älvdalen. I utvecklingen av leden arbetar vi aktivt för att göra vårt rika historiska arv rättvisa. Det är ett ansvar vi tar på allvar och med ödmjukhet.
Från vårt ögonblick i nutidshistorien lyfter vi det förflutna och vill göra skillnad framåt. Pilgrimsleden Göta älv har en roll att spela inom ramen för de globala målen, Agenda 2030. Pilgrimsleden Göta älv förenar dåtid, nutid och framtid.
Pilgrimsvandringar förr och nu
Pilgrimsvandring fanns på medeltiden i Europa och Norden. De stora vallfartsmålen var Jerusalem och den heliga gravens kyrka, aposteln Petrus grav i Rom, samt aposteln Jakobs grav i Santiago de Compostela. I Norden var Vadstena och Olof den Heliges grav i Nidaros (Trondheim) de viktigaste målen.
Samma företeelse kan vi se i modern tid. Vi reser och om man väljer att bredda begreppet: visst vallfärdar vi. Syftet varierar förvisso och målen för våra resor har blivit fler. I vår tid kan vandringen för somliga handla om existentiella frågor medan det för andra rör allt från religiösa motiv eller personlig utveckling, motion eller förströelse, naturupplevelser eller att få ta del av nya platser och historia. Oberoende vad, vandringen fyller en viktig funktion. Förr som nu.
En drivande motor i utvecklingen
Under medeltiden växte pilgrimsrörelsen sig allt starkare i Europa. På 700-talet blev den en drivande motor i den ekonomiska utvecklingen genom sitt behov av infrastruktur. Detta behov resulterade i utbyggnad av vägar, broar, härbärgen, kyrkor och kloster.
På samma vis utvecklar pilgrimsleder de samhällen och landskap de idag passerar. Utöver att ge besökare och invånare bättre tillgång till upplevelser, natur och kulturarv sker utveckling inom en rad områden. Som förr öppnar pilgrimsleden upp dörrar för nya verksamheter och ger möjligheter för olika nationaliteter att mötas. Viktigt förr såväl som nu. Det blir viktigt i framtiden.
Den europeiska gemenskapen
Med pilgrimsrörelsen blev Norden en del av den Europeiska gemenskapen. Miljoner och åter miljoner människor var ständigt på väg och man har beräknat att mellan 20 och 50 procent av Europas vuxna befolkning deltog i pilgrimsvandringar mellan åren 1150-1450. På 1540-talet förbjöd kung Gustav Vasa pilgrimsvandring i Sverige.
I dagens samhälle ökar antalet människor som vandrar. Fler förstår värdet av vandring. Den senaste forskningen pekar på vandringens effekter, vad naturen gör med oss och vikten av återhämtning. Kanske är pilgrimsvandringen viktigare idag än någonsin?
Samtidigt har teknologiska landvinningar underlättat vårt resande. Vi kan ta oss överallt och det finns anledning till eftertanke. Det ställer nya krav på oss ifråga om hållbart resande och turism. Pilgrimsleden är något vi delar och det görs respektfullt och gemensamt. Sen lång tid tillbaka har Göta älvdalens färdvägar varit själva grunden i människors rörlighet och kommunikation.
Göta Älvdalen – viktig och unik i alla tider
När du vandrar genom Göta Älvdalen möts du av en vacker bygd som varit bebodd i över 7000 år. I alla tider har älven varit en viktig färdväg där handel, människor och makt har flödat genom åren.
Idag finns ett unikt kulturarv att besöka och upptäcka, och historien har lämnat spår längs leden. Brons- och järnålder. Vikingatid och medeltid. Industrihistoria.
Du bjuds på gamla färdvägar och domarringar, gamla gravfält och hällristningar, glasbruk och repslagarmuseum, kungsgård och galgbacke, myter om drottning Kristina och ännu fler historier om kampen mellan Norge, Danmark och Sverige. Mycket mer än så. För att tillgängliggöra allt detta arbetar vi med olika typer av information och arrangerar också vandringar som du finner under Vandra ihop.
Knutpunkt Lödöse – vandring i alla väderstreck
Lödöse är pilgrimsledens historiska knutpunkt. Arkeologer har hittat över en halv miljon fynd i Lödösejorden. Staden är dessutom Göteborgs föregångare.
Under medeltiden var Lödöse en av Sveriges största städer, därtill enda svenska hamn mot väster och en betydande köpstad. Vi talar alltså om den ursprungliga svenska västkusten.
Lilla Edets nuvarande kommunvapnet anknyter till Lödösehus. Lödösevapnet är ett av Sveriges äldsta kommunala vapen med anor från 1200-talet. Lödösehus var residens för den medeltida hertigen Erik Magnusson. Han hade Lödöse som centrum för sitt svensk-dansk-norska län.
Till Lödöse kom Hansans lastfartyg uppför älven, och det var hit som resenärer sökte sig till och från kontinenten. Det föll sig naturligt att Lödöse kom att bli ett nav för många pilgrimer. På Lödöse museum finns övertygande bevis. Lödöse en av Sveriges största fyndorter av pilgrimsmärken.
Pilgrimer passerade Lödöse på sin väg till och från Santiago de Compostela och andra platser i Europa, Nidaros (Trondheim), Skara och Vadstena. Från Lödöse vandrade man till Nidaros via Edsleskog i Dalsland.
När du vandrar pilgrimsleden Göta älv via Lödöse finns leder i nästan varje väderstreck. Härifrån vandrar du norrut, söderut och i ostlig riktning. På andra sidan älven i väst finns pilgrimsled till S:t Olavs källa. Norr om Lödöse vid Hjärtum finns leder i västlig riktning. På sätt och vis kan man påstå att Lödöse söker sin ursprungsskepnad. Pilgrimsleden Göta älv hjälper staden att hitta dit. Det gör du med.
Portus Scarensis
Påven Nikolaus III i omnämnde Lödöse i ett brev 1279 som portus Scarensis, Skarastiftets hamn. Peterspenningen som samlades in av kyrkorna i Sverige skickades via Lödöse till Rom. 1473 flyttades den internationella handeln från Lödöse till Nya Lödöse, föregångare till Göteborg.
När dagens leder Göteborg-Lödöse-Skara och Göteborg- Lödöse-Vänersborg väcktes till liv handlade det om att återskapa de gamla lederna. Vi vandrar historia och lyfter fram kunskapen om den medeltida historien.
2012-2014
I vår nära historia tillvaratogs detta genom initiativ, tillblivelse och märkning av pilgrimsleden Göta älv. Med stor lokal kännedom och historisk driv- och initiativkraft förverkligade Bo Björklund och Pelle Dalberg i samverkan med många engagerade pånyttfödelse av pilgrimsleden genom Göta älvdalens landskap.
2018-
Vi närmar oss nutid. Givet samtida krav på hållbar ledutveckling säkras Pilgrimsleden Göta älv långsiktigt. Leden kvalitetssäkras och nymärks, service engageras och konceptet renodlas och utvecklas för att göra Göta älvdalens rika kulturarv rättvisa.
För att ge dig som vandrare bästa tänkbara förutsättningar sker pågående arbete genom samverkan mellan Ale kommun som projektägare tillsammans med engagerade parter från Svenska kyrkan och pilgrimscentrum Göteborg, Göteborgs stad, stadsdelarna Gamlestaden, Östra Göteborg och Angered, Lilla Edets kommun, Trollhättan Stad, Vänersborgs kommun och många fler, däribland Visit Trollhättan Vänersborg.
I nära samarbete med Västarvet i sin roll som regional ledsamordnare, och finansierat via Leader, drivs projektet pilgrimsleden Göta älv under ledning av projektledare Johan Norling. År 2021 i samband med att Lödöse firar 1000 år och Göteborg 400 år återinvigs pilgrimsleden Göta älv.
Varför vandra pilgrimsleden Göta älv?
Du vandrar historia.
Visst, du kan vandra var du vill. Du hittar dina upplevelser, erfarenheter och egna andningshål och oaser. När du väljer pilgrimsleden Göta älv vandrar du i etapper, som pilgrimsled i dess fulla sträckning eller som del på din långa väg mot eller från Nidaros (Trondheim). Förr som nu.
Oavsett hur du tar dig an pilgrimsleden Göta älv så vandrar du historia. Du för dina steg genom det vackra Göta älvdalen. Du gör det för historiens vingslag, för naturen och människorna.
Vad du väljer att göra av det, du väljer själv.
Om det vi gör idag är historia imorgon kan vi påverka vår framtida historia. Med pilgrimsleden Göta älv väljer vi att plocka händelser från det förflutna, placera det i vår nutid för att påverka vår framtid. Ett exempel? Självklart.
Låt ett brev betyda
Spännen av tenn och textilredskap dög fint att uttrycka sin kärlek på under medeltiden. Lödöse museum har föremålen där skriften ekar genom århundradena om att känslorna var desamma, då som nu.
Skälkniven från slutet av 1000-talet var ett textilredskap som användes för att hålla isär trådarna i skälet på en bandvävstol.
På denna skälkniv står det i runskrift ungefär: ”Tänk du på mig, jag tänker på dig, älska du mig, jag älskar dig”. På baksidan står det: ”Må hon förbarma sig över mig”.
Skälkniven kan ses som ett dåtida kärleksbrev. Och bemödade man sig förr, varför inte göra det nu? Pröva därför att skriva ett brev under din vandring. Skriv för hand på ett vykort eller brev till någon som betyder något. Posta det. Låt en familjemedlem, en vän eller en käresta få höra av dig. På pilgrimsleden Göta älv finner du tid för vandring och eftertanke. Men framförallt omtanke. Det vill vi ta med oss in i framtiden. Skicka ett brev.
Snabbkurs i att pilgrimsvandra
Att pilgrimsvandra har en lång historia. Det sägs att Kejsar Konstantins moder Helena redan år 324 e Kr genomförde en av de första pilgrimsresorna till det heliga landet.
I övergångsperioden mellan antiken och medeltiden finner vi också de äldsta pilgrimsredogörelserna. Från denna tid är ett av de mest berömda dokumenten (vid sidan av Jerusalemitinerariet) det så kallade ”Jerusalembreviariet”. Intressant nog är detta en dåtida form av guidebok, sannolikt skriven under 500-talet. Här kan man förkovra sig om Jerusalem. I likhet med dagens guideböcker förmedlade den här typen av guideböcker vad man borde se och uppleva under sitt besök. Dåtid möter nutid och tvärtom.
Och även om tidens tand medfört förändringar beträffande fenomenet pilgrimsvandringar finns en röd tråd: i människors sökande. Ofta tenderar det att handla om sökandet efter det mystiska och oförklarliga eller i sökandet efter sig själv. Det ena utesluter inte det andra.
Under 1100-talet fick pilgrimsresorna en renässans. Lite skämtsamt kan man likna resorna vid en tidig form av ”charterresor”. Likheten återfinns i att man helst reste i grupp och under vad vi i dag kallar ”ordnade former”.
Pilgrimsresornas utveckling fick till följd att värdshus och övernattningsställen successivt byggdes upp efter lederna. Inte olikt vad vi idag kan se längs pilgrimsleden Göta älv.
Ofta växte det också fram en form av handel som i stort påminner om den nutida turistnäringen. Munkar fungerade nämligen som guider och många gånger fanns souvenirer att köpa vilka ofta utgjordes av reliker av olika slag. Med andra ord, du vandrar dåtid, nutid och troligtvis framtid på pilgrimsleden Göta älv.
På 1300-talet drabbades Europa av missväxt och av digerdöden. Detta var också ett århundrade då en tredjedel av Europas befolkning var på pilgrimsfärd. Här fanns sambandet mellan den stora nöden och sökandet efter hjälp hos helgonen på de heliga platserna.
Kan det vara så att ett liknande samband existerar i vår tid? Till delar kan pilgrimstanken ha återfötts ur människors behov av inre ro och stillhet.
På 1990-talet började pilgrimsvandrandet bli en folkrörelse över Europa. Fler och fler vandrade den Franska vägen till Santiago de Compostela. Intresset spred sig sedan vidare. I Sverige öppnades pilgrimcentrum i Vadstena och fler pilgrimsleder väcktes åter till liv.
Nyckelorden i den nutida pilgrimsrörelsen berör eftersträvansvärda tillstånd. När kraven och stressen ökar omkring oss är de särskilt tänkvärda. De är sju till antalet:
Frihet, enkelhet, tystnad, bekymmerslöshet, långsamhet, andlighet och delande.
I ljuset av detta kan din pilgrimsvandring få ett extra lager, om du vill. Pilgrimsvandring kan vara ett sätt att i den yttre resan även göra en inre resa. Genom vandringen söker man sig själv och de goda värdena i livet. Lycka till!
